Med mina egna ord

Bloggar på begäran från en vän som tycker att det var för länge sen jag skrev, och jag erkänner att det är sant. Ibland finns det bara inget att skriva om och skolan tar över mitt liv ibland känns det som...rätt trist! Men snart lov och jul så jag ska inte klaga! :)

 

Över till min vän igen, och även min såkallad största kärlek. Du får mig alltid glad och ditt leende är det finaste som finns, det är dig man kan lita på och du betyder allt för mig. Älskar dig habibi!