Overkligt

Det känns så overkligt att du är borta, det har snart gått en hel månad men jag saknar dig fortfarande lika mycket. Tittar på bilder och videoklipp med dig och det är näst intill omöjligt att inte gråta, kanske är löjligt med jag saknar dig.

Alla dessa låga och korta promenader, någon som alltid tog mins strumpor för att retas och någon som alltid väntade utanför dörren på morgonen för att jag skulle vakna...jag saknar det! 






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback