Tisdag 25 mars
Det kändes verkligen i knät efter gårdagens träning med sjukgymnasten. Ökade i vikt med benpress, 55kg med båda och 22kg med bara vänster (skadade). En rejäl ökning från innan så är rätt säker på att det var orsaken. Trots att det gjorde ont så gick intervallerna över förväntan. Körde på 12 minuter, men denna gång 1 min gång och 3 min löpning, betyder alltså att jag sprungit hela 9 min nu!
Känns som väldigt länge sen jag bar på dessa stygn, men det är inte så mycket mer än 3 månader sen...
Knät är lite svullet men har inte gjort speciellt ont, får se hur det blir på torsdag om jag får öka mer eller inte. Sen efter det är det dags att ta tag i löpningen på egen hand. För tillfället set jag fram emot det för jag saknar löpning, men får se hur länge det varar för annars hatar jag distanslöpning.
Alldeles strax är det fotbollsträning så jag tänkte ta mig ner och köra lite styrka, var flera veckor sen sist med tanke på att jag var förkylda under en längre tid. Nu känner jag mig helt frisk så måste ge mig på lite styrka åtminstone, trots att jag inte är sugen alls. Men styrkan behövs sen när jag någon gång ska börja spela igen!
Blev inringd och fick jobba min lediga dag igår med efter träningen. Inställd lektion idag med så vart ledig hela dagen. Imorgon väntar heldag i skolan och sen jobb på kvällen igen!
Känns som väldigt länge sen jag bar på dessa stygn, men det är inte så mycket mer än 3 månader sen...
Idag har jag inga problem med att gå normalt (som jag hade i början). Och kan sträcka ut benen sen ett bra tag tillbaka som annars var ett problem ett tag, det ändå som inte är som innan är böjningen. Kan inte börja knät/benet på samma sätt som innan jag skada mig, det tar emot och gör ont fortfarande..
Måndag 25 april. Vad hände med bra mat och regelbunden träning?
Godmorgon,
En lite bättre frukost med gröt och fullkornsmacka!
Jag ligger och läser igenom gamla arkiv på bloggen, jag åt så himla mycket bättre mat då och tränade regelbundet...vad hände? Jo, jag skada mig och tappa motivationen för träning och allt....
Bara för det ska jag göra mig en stabil frukost denna morgon innan min träning med sjukgymnasten. Om jag inte minns helt fel så går jag in i träningsvecka 15, motsvarar 15 veckor efter operation. Om löpning stegrar idag får vi se och om jag inte minns helt fel igen så ska jag nästa vecka få göra olika hopp för att vänja knät vid den typ av belastning. Vi närmar oss april månad vilket innebär att det snart är 4 månader sen operation...tiden går snabbt men samtidigt väldigt sakta!
Söndag 23 mars
Kom hem för ett tag sen från jobbet, vi provspelade lite nya spel inför ett nytt spel som ska börja. Annars då? Jobbade hela dagen igår och sedan mötte jag uppe Alex för lite mat på olearys. Idag har vi inte gjort så mycket, va en sväng på Tuna park. Fick med mig 2 tröjor hem och sedan har jag skrivit inbjudan till studenten och levererat några.
Ny vecka imorgon. Ännu en ledig måndag för mig så jag klagar inte, rehab träning vid 12 med sjukgymnasten.
Ha en bra kväll!
Lördag 22 mars
Godmorgon, 
La mig tidigt igår och vaknade långt innan klockan, jobb 10:45-18:15 är det som gäller idag. Ha en bra dag!
12 min intervaller
Lite kort uppdatering från dagens träning med sjukgymnasten. Jag körde på med mina vanliga övningar och ökade både i vikt eller belastning i vissa övningar, känns som jag vågar utmana knät mer nu. Känns även så himla bra när jag känner att jag klarar fler kilon eller repetitioner utan problem.
Idag ökade jag även i löpning, körde 12 minuters intervaller. Varannan 1 min gång och varannan 2 min löpning. Det innebär att jag fick ihop 8 min löpning! Det får framåt, visst gör det ont och är obehagligt fortfarande men det funkar. En vecka till sen ska jag få löpa på egen hand utomhus, så jag längtar till att få byta underlag och springa ute själv! 😀
3 kilo muskler vart tog ni vägen?
Sakna men säkert känns det som att musklerna i vänster ben börjar komma tillbaka, jag ser längre inga större skillnader på vänster och högerlår. De är en bit kvar, men nu när jag sakta ökar belastning och repetitioner så är jag säker på att de gamla musklerna kommer tillbaka.
Som ni ser inga större skillnader på låren numera.
Lite mer än drygt 3 kg har jag tappa sen september månad förra året och jag är ganska säker på att det är muskler från benan och muskler på kroppen. Även fast det kanske känns skönt att man tappat lite i i vikt så är detta kilon jag ska gå upp igen, ett måste! Så varför tror jag det är muskler jag tappat? Jo för jag har inga problem med att äta utan äter lika mycket som innan (nästan mer, tröst äter) så det är inte fett ja tappat.
Det jag måste göra är att hitta tillbaka till motivationen för egen träning, motivationen för att träna upp mina tappade kilon.
Kanske har detta blivit lite utan en ta sig tillbaka efter knäskada blogg, men inget som någon måste läsa. För mig är det bara kul/nyttigt att kunna gå tillbaka och se mina framsteg/resultat senare.
Som ni ser inga större skillnader på låren numera.
Godmorgon
Godmorgon,
Vakna innan klocka idag igen och lyckas inte somna om. Ska ta mig upp och äta lite frukost och klä på mig, träning med sjukgymnasten innan skolan. I tisdags ökade jag min löpning och konstigt nog utan samma smärta som sist!😀
Inatt drömde jag en hemsk dröm...jag tvungen till en operation till för något gick fel i min första operation, vilket innebar längre rehab och längre tid innan jag fick spela fotboll igen. Inte nog med det så blev dom aldrig klara med "operationen" i drömmen så fick göra ytterligare än.. Och ja jag vaknade nästa svettig, usch hemsk dröm!
Ledig och jobb idag med!
Godmorgon,
Vaknade före klockan så satte mig och skrev lite på ett skolarbete, fick sedan reda på att min enda lektion idag blev inställd. Blev inringd från jobbet så ska jobba efter jag har träna hos sjukgymnasten. Jobbar fram till 19:15 ikväll så antar att jag kommer vars lika trött då så tur att jag hann med lite skolarbete. På med kläderna och sen mot bussen, tänkte hinna till banken innan! Ha en bra dag !
Ledig dag blev jobb!
Hej på er,
Dagens knäuppdatering, ärret ser betydligt mycket rödare ut i verkligheten
Min lediga dag slutade med en heldags jobb istället, men jag är bara glad för det. Sitter och har rast men ska snart ut och jobba sista 4 timmarna som är kvar!
Tänkte egentligen städa och plugga idag, men de får ske en annan dag helt enkelt.
Mitt knä gör fortfarande ondare en vanligt sen löpningen i torsdags, men det är bara att bita ihop för Imorn ska jag träna med sjukgymnasten igen och hoppas även kunna köra lite själv framåt kvällen. Nu åter till arbete! 😉
Dagens knäuppdatering, ärret ser betydligt mycket rödare ut i verkligheten
skriver av mig
Idag har jag suttit och läst ett flertal artiklar, bloggar och kolla videoklipp på Youtube. Allt har handlar om korsbandsskador, och på något sätt är det "kul" att läsa det andra skriver som har vart med och precis samma sak som jag går igenom nu. Okej det är inte kul att just skadad har skett, men det är intressant att läsa att folk går igenom samma sak som mig. Att få ta del av samma resa och lära sig så mycket mer.
Jag kommer aldrig glömma den där dagen då jag vred knät och allting bara knakade, den känslan...att korsbandet var av fanns inte ens i tanken då. Redan då var jag säker på att jag skulle spela igen, jag trodde aldrig att det var något så pass illa utan att jag bara fick en smäll, tyvärr så var det mer än så...
Men jag var fortfarande fast besluten om att komma tillbaka och spela igen!
Dagen då jag träffade ortopeden på sjukhuset och jag fick besked om att mitt främre korsband i vänster knä var helt av, jag förstod inte det direkt. Jag kände hur tårarna var på väg, men jag höll emot. Jag minns att jag sa "är det helt av?" och ja det var det, helt av, korsbandet fanns inte där längre...
Det var inte förens efteråt när vi gick ut därifrrån som jag förstod det. När det var dags att ringa en utav tränarna, mamma fick göra det för jag klarade inte det. Tårarna rann längs kinderna, men jag försökte dölja det...
Tiden efter beskedet var jobbigt, och jag tappade motivationen till träning för ett tag...det tog nog ganska exakt 3 veckor innan jag träffade min sjukgymnast för första gången, där började min resa. Det var fortfarande jobbigt, men något gjorde mig fast beslutet att spela fotboll igen. Det var jobbigt att inte få träna på samma sätt som innan, jag var van vid att träna flera pass i veckan. Ganska snabbt fick jag höra att en operation skulle behövas om jag ville spela fotboll på samma sätt som innan. Till en början var jag aldrig inne på en operation, jag vill inte göra det för jag trodde jag kunde komma tillbaka snabbare då. Efter en hel del tankar och funderingar hit och dit, andras åsikter och lite om och män så beslutade jag mig slutligen för att genomgå en operation eftersom att det var det som krävdes för att jag en dag ska kunna göra det som jag älskar mest av allt igen. Jag tränade på med sjukgymnasten i lite mer än en månad innan jag slutligen låg på operationsbordet....
Just nu vet jag fortfarande inte om jag ångrar operationen. Det är mer än ett halvår sen jag spela senast, och jag tror det är de som får mig att tveka om det var rätt val eller inte. Ja jag saknar fotbollen nu och allt jag vill är att spela igen, jag vill att det ska vara som förr. Jag vet att jag senare, kanske om 3 månader kommer säga att operationen är något jag inte ångrar för den har gjort att jag kan spela igen.Den här operationen och tiden efteråt kommer ha gjort mig så mycket starkare. Mitt mål är att i Juni igen komma igång och spela fotboll igen, de är då exakt 6 månaders tid av rehab, men det är inget jag vet idag. Det är mitt knä som avgör, men det är jag själv som kämpar! Jag ska tillbaka det är en sak som är säkert.
Oj lite långt inlägg, behövde skriva av mig och vet inte riktigt vart detta ledde. En sak som är säkert är att det har vart en jobbig period och det är de fortfarande, men att se dessa framsteg jag gör nu ger mer motivation till att fortsätta mot mitt mål, i sommar ska jag spela fotboll!
Skönt att återigen komma igång
Efter ha vart sjuk snart en månad, och efter ha vilat nu den senaste veckan så trotsade jag halsen och öronen. Tog mig in till stan och körde ett pass med min sjukgymnast, jag ligger nu en vecka efter och jag absolut inte missa mer nu. Nu tar jag nya tag, nästa vecka går jag in i vecka 14 och snart får jag börja springa på egen hand (skulle egentligen fått göra de nu om jag inte hade vart sjuk) och snart ska jag börja få hoppa och öka ännu mer!
Kul att veta att jag kommer få öka och träningen går framåt.
Visst har jag ont nu i efterhand efter löpningen, men det är inte konstigt med det. Skönt att komma igång återigen...
Såg nyligen en dokumentär om fotbollsspelande tjejer, och ja jag saknar fotbollen mer än någonsin!!!
För ett halvår sen...
Idag är det den 7 mars, vilket innebär att det är ganska exakt ett halvår sen jag vred mitt knä på den där bortamatchen mot Harg...en dag som förändrade mitt liv.
Dagen efter matchen, ingen som helst aning om att korsbandet va av.
Hade det inte vart för att jag har ett prov och en inlämning att göra idag så hade jag vart hemma, denna förkylning är inte alls kul längre. Igår visade det sig att min högra trumhinna är intrycka p.g.a förkylningen och i vänster öra har jag en kraftig inflammation i yttre hörselgången...så örondroppar i tio dagar och en bättre nässprspray var vad jag fick! Ont i halsen med, men nu ska jag bannemig bli frisk!
Knät gick sönder, jag gick sönder.
Godmorgon torsdag
Godmorgon,
Sov ingeting inatt helt pga av öronen, som tur ska jag träffa läkaren nu vid 11. Hoppas dem kan ge mig något så jag blir frisk nu för en gångs skull!
Först lite frukost i magen och kläder på innan jag traskar till läkarn och sen skolan, ingen tid att förlora!
Fortfarande sjuk, trist
Bäddade precis ner mig i sängen, hostan är återigen tillbaka och fortfarande ont i halsen...alla andra festar och jag försöker bli frisk!
Blev ingen träning idag och blir nog vila från rehabträningen imorgon med som det ser ut nu, måste bli helt frisk. Inne på tredje veckan som sjuk + att jag va magsjuk veckan innan...imorgon ringer jag vårdcentralen, något är fel eftersom jag igår natt inte kunde sova för öronen gjorde så ont (brukar bli så vid förkylning men inte såhär illa), tippar på öroninflamation.
Imorgon står skola, plugg inför prov och en besök hos frisören på schemat. Godnatt!
Nytagna bilder på knät
Nytagna bilder. Dagen efter första löpstegen, har inte upplevt någon svullnad utan bara haft ont precis vid ärret. Igår fick jag som sagt springa lite igen, eftersom jag inte sprungit sen september förra året så var även de lilla lagom jobbigt... Jag fick börja med två minuter, höga knän på matta, segt i vaderna och för att vara uppvärmning väldigt jobbigt. Sedan tog jag första löparstegen på löpbandet, varannan minut gång och löpning i hela 6 minuter.
Det känns bra att få börja lite smått igen, även fast det bara gått halva tiden så känns löpningen som framsteg!
Idag medan tjejerna tränade så körde jag och sargonia mage och armar, usch riktigt jobbigt, känner mig redan lite smått seg...låt mig bli frisk o träningsvärk imorgon!
Första riktiga löpstegen på väldigt länge
Jag drar fortfarande med den där förkylningen, började äntligen må bättre men till helgen vakna jag upp med ont i halsen och örat (brukar få så när jag är förkyld). Halsen kändes bra imorse så trotsade förkylningen och tog mina första löparsteg på väldigt länge, senast var i september. Jag kan lova er det kände annorlunda, men jag antar att det blir precis som med cyklisten i början att jag vänjer mig. Även fast det inte var länge så är jag glad att äntligen få springa igen, inom två veckor får jag springa på egen hand 2gånger/veckan!
Nu i efterhand såhär på kvällen har jag lite smått ont runt ärret, men har inte märkt av någon svullnad som enögt sjukgymnasten skulle kunna dyka upp, alltså inte konstigheter. Redan på torsdag får jag springa lite igen, känslan att svettas på riktigt igen är fantastisk!
Minns inte när jag svettades igenom sport toppen så pass som idag😉
Jag lovar att uppdatera med med bild på hur knät ser ut idag, sisådär snart tre månader efter operation.
Godnatt mina vänner!
Overkligt
Det känns så overkligt att du är borta, det har snart gått en hel månad men jag saknar dig fortfarande lika mycket. Tittar på bilder och videoklipp med dig och det är näst intill omöjligt att inte gråta, kanske är löjligt med jag saknar dig.
Alla dessa låga och korta promenader, någon som alltid tog mins strumpor för att retas och någon som alltid väntade utanför dörren på morgonen för att jag skulle vakna...jag saknar det!
Turen har inte vart på min sida
Jag skrev i mitt tidigare inlägg om att jag var magsjuk, inte nog med det så åkte jag på världens hosta veckan efter och är nu inne på andra veckan med denna förkylning, men jag är äntligen på bättringsvägen nu. Igår kunde jag tråna lite lätt med sjukgymnasten och ska nog ge mig på morgondagens styrkepass med laget.
Jag är nu inne på vecka 11 vilket betyder att jag nästa vecka kommer få börja springa lite lätt! Så jag längtat!
Jag vet att det till en början kommer kännas konstigt, men jag har trots allt inte samma knä som innan. Att ständig ha den känslan och tanken är lite jobbig, det kommer aldrig bli desamma. Jag hoppas innerligt på att det kommer bli en vana, att jag blir van med det "nya" knät och att jag kommer sluta gå runt och tänka på det jämt och ständigt.
Idag är en sån där dag jag saknar fotbollen lite extra, vad nere och kollade på laget som träna på konstgräset idag, blev så himla sugen på att vara med. Nästa vecka spelar vi första träningsmatchen och jag är inte med...det är ett tag kvar dit och jag kommer missa mycket och det känns som det jobbigaste nu. Det är över 5 månader sen jag spelade fotboll på riktigt, 5 väldigt långa men samtidigt snabba månader men fortfarande återstår 3 långa och tuffa månader innan jag är tillbaka...jag saknar det!
Livet suger rejält ibland...
Jag brukar säga att jag aldrig blir sjuk, det sket sig igår och jag blev magsjuk. Spydde hela kvällen/natten, och senaste gånger va vi 03 inatt. Jag hatar verkligen att spy så är glad att det är över nu, men ligger fortfarande kvar här hemma i sängen och mår dåligt. Hemma från skolan idag får se hur det blir imorgon, hört att man ska vara hemma ett extra dygn vid magsjuka?
Inte nog med att jag blev sjuk igår så är nu min fina Nasse borta. Jag tog det hårt och grät konstant igår, min bästa vän är borta och jag har nog ännu inte förstått att han inte kommer tillbaka. Det är så tomt här hemma och det är omöjligt att inte sakna honom, allt påminner om honom. Jag vet inte hur jag ska ta mig igenom det här...
Lite mycket klagande här, men jag måste få skriva av mig. Allt är jobbigt nu med både mitt knä som gör att jag inte får göra det jag älskar mest av allt, min finaste Nasse är borta och kommer aldrig tillbaka, jag har mens ovh jag ligger hemma och är sjuk med ingen ork till något...lycka till med psykologi prov på fredag! ....
Från 18 till 19
I fredag fyllde jag 19år, kändes som jag precis blev 18, tiden går otroligt snabbt, kanske lite för snabbt ibland.
Min födelsedag var jättebra, kanske den bästa på länge om jag själv får säga det? Jag hade riktigt kul. Sen kändes som allt gick nedför...jag vet inte vad det är med mig nu. Vad hände? Varför blev jag så känslig och varför gråter jag så lätt och så ofta? Allt är bara så jobbigt nu, jag känner mig pressad inför skolan och alla betyg och jag saknar fotbollen mer än någonsin. Jag klarar inte av att kolla längre, trodde aldrig det skulle vara så här svårt. Är jag löjlig?
Jag vill bara tillbaka, nu!